livstecken

jodå, jag lever. vissa tycker att jag ska uppdatera här lite oftare. att det är roligt för släkt och vänner som inte hör av en så ofta att komma hit och se lite av det vi har för oss. det kan säkert stämma. det är bara det att när ens egentid är både värdefull och knapp så är inte bloggen det man prioriterar först. men lite oftare kanske jag skulle kunna knappa ner ett litet inlägg. vi får se! hur som helst, här är i alla fall ett.

barnen dom växer och frodas. lilla J har hunnit fylla två år och lilla E fem månader. tiden går fort, utan tvekan. det sägs ju att småbarnstiden gör det. jag tycker det går över förväntan att vara hemma med båda små barnen. det är mycket jobb, och man är ganska slut om kvällarna, men då och då, och det är ganska ofta, så känner jag den där djupa lyckan ila igenom mig. jag känner mig lycklig ända in i hjärteroten, och jag känner mig så rik över att ha mina små och min familj! vad fantastiskt att det kan få vara så.

på hemmafronten händer det lite saker. hallen har fått sig en omgång med färg, så den blev vit och fin och fräsch. det känns bra! ibland kan det kännas som att jag har för mycket idéer för mitt eget bästa, men några både kan och hinner man förverkliga.

jahaja, det är väl dags att avrunda både inlägget och dagen och förbereda sig för en ny vecka. jag säger god natt, med en bild från köket!

mitt skraltiga lilla myrtenträd skulle gärna få vara lite frodigare...